Fest.

31.12.2018

Ännu.
En afton.
Ännu.
Mera kul.
Påsk. Eller. Nyår.
Midsommar. Som jul.
Alltid.
Finns det ju något att fira.
Och roligt skall det vara.
Alla.
Måste liksom bara.
Tjoho.
Slå klackarna i taket.
Ja det kan ni tro.
Visa lite naket.
Skåla.
Vråla.
Av lycka.
Härligt ändå.
Att få.
Smycka.
Sig i glitter och paljett.
Stappla runt.
På vinglig stilett.
Ringa in det nya.
Tacka det gamla.
Så där lagom måttfull.
Utan att ramla.
Hicka.
Dricka.
Skicka.
I sig för mycket.
Tvärtom.
Fixa konststycket.
Vaken till tolv.
Inte ligga.
Golvad.
Redan vid 21.
Eller på andra sätt.
Skämma. Ut. Sig.
Gud. Nej.
Lite vett och etikett.
Får det lov att vara.
Om bara.
Hummern.
Räcker.
Champagnen. Inte.
Knäcker.
Förståndet.
Om bara.
Barnen är snälla.
Det förstås.
Inte börjar.
Bråka.
Skrika.
Slåss.
Som förra året.
Och det där brännsåret.
Från den livsfarliga raketen.
Var ju inte roligt.
Helt otroligt.
Hur den liksom bara kunde brinna av. 
Inne i köket.
Fatta eld.
På första försöket.
Jo. 
Tjo.
Vilken superfest.
Det blev.
Och. Ja.
Hon som skrev.
Kanske.
Överdrev.
Lite grann.
Ville bara säga.
Ta hand. 
Om varann.
Lite extra ikväll.
Fira.
Med hjärtat.
För det. Har aldrig.
Smärtat.
Någon.
Skål.