Julpyssel.

Det lackade mot jul. 
Och.
4-årskalas.
Hon var väl. 
Inte.
Helt.
I fas.
Med känslor.
Eller. Bestyr.
Snarare.
Kontrollerat. Yr.
Av både kola. 
Och kristyr. 
Ja.
Hela karusellen.
Enligt.
Julmodellen.
Men absolut inte. 
Stressad.
Snarare.
Pressad.
Av tomteklädda hjärnspöken.
De där krampaktiga.
Försöken.
Att skapa.
Den perfekta julen.
Långt bortom.
Kulen.
Regnig. 
Höst.
Där den dyngsura granen.
Ensam. Fick ge röst.
Åt den stundande högtiden.
Ge bränsle.
Åt julefriden.
Glädja.
Den ivriga. Lilla individen.
På tre. Snart fyra.
Jordsnurr.
Visst måste du inte jobba hela tiden i jul.
Mamma.
Visst kan vi ha kul.
Bara du och jag. 
Mamma. 
Sa hon. Den lilla knappnäsan.
Med allvarsamma.
Bruna ögon.
Visst ska vi det.
Sa hon.
Mamma. 
Ska bara. 
Putsa. Städa. Damma.
Försöka.
Kamma.
Till sig.
Klippa sin lugg.
Med trubbig sax.
Tömma tumlaren.
Alldeles strax.
Grava.
En lax.
Men sedan.
Om det inte hunnit bli jul.
Redan.
Då. 
Ska vi.
Få.
Tid.
Kanske även.
Inre frid.
Tänkte hon.
Javisst. 
Kunde julen. Ta knäcken. På den bästa.
Fresta.
På de redan försvagade nerverna.
Tömma.
Både. Tålamodet. Och energireserverna.
På en redan trött.
Lika spröd.
Och nött.
I kanterna.
Som de vackra.
Krokanterna.
I hembageriets skyltfönster.
Med pepparkakor.
I perfekt glaserade mönster.
Ljumma. Lussekatter.
Hopp. Om livet.
Tillsammans.
Med det där adjektivet.
Som kallas.
Tillitsfull.
Alltså.
Att inte. 
Falla omkull.
Ack. Så lätt det var.
Att glömma det ibland.
Med hela världen.
I brand.
Bortom. Julpysslet.
I Nacka Strand.
SD.
Som största parti.
Den trumpna. Presidenten.
I megalomani.
Och Tomteverkstaden i panik.
Nej.
Det var minsann ingen ljuv musik.
De goda råden.
Var dyra.
Men ljuset i mitt liv.
Fyller ändå fyra.
Tänkte hon.
Slog in en enhörning i glansigt papper.
Man får väl angripa julen.
I etapper.
Tänkte hon.
Grät.
En välbehövlig skvätt.
Ty att vara husmor.
Är banne mig inte lätt.
Men min fyraåring.
Gör mig komplett.
Tänkte hon.
Knöt. En rosett.
Snöt sig. I en servett.
Och skyndade vidare.
Ett krafttag.
Närmare julen.