Nystart.
Lagom.
Till det nya året.
Kom.
Skavsåret.
Av monstruös karaktär.
Fotriktighetens misär.
Ett äkta.
I-landsbesvär.
Sprunget ur.
Fåfängans tecken.
Av typen.
Som utan nåd.
Tar knäcken.
På spruckna hälar.
Tills dom riktigt.
Krälar.
I stoftet.
Lägger pumpsen.
På loftet.
Och ber om frälsning.
Läs: En mycket smärtsam.
Hälsning.
Från skofabriken.
Eller bara.
Den övertydliga piken.
Tillika.
Sista.
Spiken.
I kistan.
Ett plågsamt farväl.
Till fashionistan.
Och den måttligt juvenila.
Gnistan.
Som inte riktigt.
Har råd.
Med obekväma skor.
Men naivt.
Ändå tror.
Att syntet.
Går att lästa ut.
Och därmed.
Tvingas fira årets slut.
I strumplästen.
Jojo.
Det var den nyårsfesten.
Man får vara tacksam.
För att resten.
Av året.
Ändå flöt på.
Egot.
Fick sig väl en kalldusch.
Eller två.
Slagen. Under. Bältet.
Nådde sin lägstanivå.
Knaprade upp.
Varenda.
Energidepå.
Men med de flesta sår.
Är det. Ändå. Så.
Att de läker.
Var. Så. Säker.
Ta det från en som vet.
Knappast.
Någon profet.
Men likväl.
Tillräckligt vis.
Tvingas jag konstatera.
Att allting har sitt pris.
Fortsatt lätt stukad.
Långt ifrån.
Förbrukad.
Som individ.
Vackert inslagen.
I Compeed.
Bidar jag.
Min tid.
Vänjer mig.
Vid.
Inre.
Frid.
Och nya skor av syntet.